(English? Bottom of post! <3)
Så, vad händer egentligen fysisk med en bebis när den föds? Alla barn behöver genomgå samma sak oavsett vilken vecka de föds i och oavsett förlossningssätt, men en hel rad faktorer påverkar förstås hur snabbt, smidigt och väl denna omställning till livet i luft och utanför livmodern sker.
I fosterlivet så är barnets lungor fyllda med fostervatten vilket möjliggör att de kan utvecklas och växa i takt med att graviditeten fortskrider. När barnet föds behöver således det här vattnet ersättas med luft. Det antas att barnet blir av med vattnet dels genom ”squeeseing and squashing”, vilket i betyder att att barnet utsätts för ett mekaniskt tryck under födelsearbetet utöver detta antas det även i barnets lungor finnas kanaler som hjälper till att absorbera upp vätskan. Omställningen till att andas luft ställer om en hel del med barnets cirkulation, där blodtrycksförändringar bidrar till att fetala shuntar och kärl börjar sluta sig samt att barnets generella syresättning i blodet stiger. Utöver det här så behöver barnet nu även med sin egen kropp ta hand om saker som tidigare skötts av mammakroppen. Här är t.ex. temperaturhållning en viktig faktor vilken kräver att barnet faktiskt har tillgång till fett samt glykogen att förbränna i avvaktan på att matningen kommer igång, vilket i sig även blir en enormt stor omställning då all näring tidigare gått rakt in i blodet via placenta och navelsträng (Lagercrantz & Andreasson, 2015; Hillman, Kallapur, & Jobe, 2012).
Att födas är ingen lättsam sak och fostret förbereder sig och sin kropp bla genom att med hjälp av hormoner säkerställa att hen har tillgång till bla adrenalin, noradrenalin och kortisol, vilket i sin tur signalerar för att även andra hormonsystem initieras, för att underlätta omställningen. Nivåerna av stresshormoner i navelsträngsblodet har visats variera mellan förlossning via planerat kejsarsnitt, vaginal förlossning och komplicerade förlossningar med flerdubblade mängder mellan de olika förloppen. All den stimuli som barnet utsätts för efter framfödandet anses även det bidra till att underlätta omställningen, exempelvis genom avkylningen som sker när fostervattnet avdunstar från kroppen (Lagercrantz & Andreasson, 2015; Hillman, Kallapur, & Jobe, 2012).
Visst är det häftigt?! Precis som med förlossningar som går bra är det dock inte alltför ofta jag som neonatalsjuksköterska får vara med om förlossningar där omställningen går helt smidigt till, även om det händer vilket är väldigt trevligt att få se emellanåt. Snarare är det så att jag oftare är med där
omställningen behöver understödjas eller att vi rent utav behöver påbörja neonatal hjärt-lungräddning. Neonatal HLR kan med stöd av ovanstående (och lite raljerande) förklaras som att ventilera, ventilera, ventilera och ventilera lite till men mer om det i framtida inlägg 😊
Jag försöker öva mig på att försöka korta ner inlägget lite så att det inte blir så övermäktigt att ta sig igenom, men när man brinner för ämnet är det sjukt svårt! Men planen är att försöka göra inläggen lite lättsammare att ta sig igenom (utan att tumma på informationen givetvis) samt att kanske försöka slänga in och gå igenom en studie lite då och då. Vad tror ni om det?
Referenser:
Lagercrantz, H. & Andreasson, B. (2015). Omställning vid födelsen. I Lagercrantz, H., Hellström-Westas, L. & Norman, M. (red.) . Neonatologi. (2., utök. och uppdaterade uppl., sid 57 – 64.) Lund: Studentlitteratur.
Hillman, N. H., Kallapur, S. G., & Jobe, A. H. (2012). Physiology of transition from intrauterine to extrauterine life. Clinics in perinatology, 39(4), 769-83.
ENG: So, what happens physically in the baby when it’s born?! Well, all newborns need to go through the same changes no matter what week they are born in, what kind of birth it is, but obviously a whole range of factors can affect how quickly, smoothly and well this adaptation to life in air and outside the womb occurs.
In the womb, the child’s lungs are filled with amniotic fluid which enables them to develop and grow as the pregnancy progresses. When the baby is born, this water needs to be replaced with air. It is assumed that the child gets rid of the fluid partly through ”squeeseing and squashing”, which means that the child is subjected to mechanical pressure during the labor, in addition to this it is also assumed to be channels inside the infant’s lungs that help to absorb the fluid. The transition to breathing air affects a great deal in the infant’s circulation, where changes in blood pressure contribute to fetal shunts and vessels starting to close up and the infant’s general oxygenation in the blood rises. In addition to this, the child now also needs to take care of things that were previously handled by the mothers’ body. This is for example keeping a steady bodytemperature, which requires that the newborn has access to storages of fat and glycogen to burn, which in turn needs to last atleast until the feeding starts, which in itself also becomes a huge change since all nutrition previously has gone straight into the blood via placenta and umbilical cord (Lagercrantz & Andreasson, 2015; Hillman, Kallapur, & Jobe, 2012).
To be born is no easy thing and the baby prepares rigorously for birth by using hormones to ensure access to, among others, adrenaline, noradrenaline and cortisol, which in turn signals to other hormone systems to initiate, all to facilitate the adaptation. The levels of stress hormones in the umbilicalcordblood have been shown to vary between childbirth via planned caesarean section, vaginal delivery and complicated childbirth with multiple multiplicities between the three. All the stimuli the child gets exposed to after the birth is also considered to contribute to facilitating the adaptation, for example through the cooling which occurs when the amniotic fluid evaporates from the body (Lagercrantz & Andreasson, 2015; Hillman, Kallapur, & Jobe, 2012).
Isn’t it awesome?! Just as with deliveries that goes well and smooth, it is not too often, as a neonatal nurse, that I get to be part of childbirth where the adaptation goes smoothly even though it happens occasionally which is very nice to see. Rather, I’m more often present when the adaptation needs to be supported or that we need to do neonatal resuscitation/CPR. Neonatal CPR is (very simplified but very true) almost all the time just ventilating, ventilating, ventilating and ventilating a little bit more. More about Neonatal resuscitation and CPR in future posts (and a little bit more in detail).
I’m trying to shorten the post a little so that it is not so overpowering to get through (or write, and translate), but when you are passionate about the subject, it is really difficult! But the plan is to try to make the posts a little easier to get through (without loosing any of the vital information of course) and perhaps try to throw in and go through a study every now and then. What do you think about that?
References:
Lagercrantz, H. & Andreasson, B. (2015). Omställning vid födelsen. I Lagercrantz, H., Hellström-Westas, L. & Norman, M. (red.) . Neonatologi. (2., utök. och uppdaterade uppl., sid 57 – 64.) Lund: Studentlitteratur.
Hillman, N. H., Kallapur, S. G., & Jobe, A. H. (2012). Physiology of transition from intrauterine to extrauterine life. Clinics in perinatology, 39(4), 769-83.